Janelle Wetterholm

Jag har varit sjuk under en längre tid. Inte så allvarligt, men tillräckligt för att behöva vara hemma från jobbet ett par dagar i månaden. Jag har haft återkommande feber som deckar mig ett par dagar åt gången, minst en gång i månaden sedan augusti. Det har gått så långt att jag misstänker att folk tror att jag hittar på. Ja till och med så långt att jag själv trott att jag bara överdriver. Men min termometer ljuger inte. Jag HAR haft feber. Många gånger har jag inte vågat stanna hemma från jobbet. Jag har pinat mig igenom timmarna med ökande feber för att jag trott att det ska gå över. För inte fasen kan man väl ha feber så ofta?
I augusti varade febern i flera veckor, nästan hela augusti om jag inte minns fel, efter det kom det alltså tillbaka med 4-5 veckors mellanrum. Jag gick till läkaren redan i augusti, där stack de mig i fingret men kunde inte hitta något. Det läkaren sa till mig var, och jag citerar: Du inbillar dig kanske att du har feber.

Jag blev så sur att jag tackade för mig och gick.

Nu har jag gått tillbaka till läkaren för ett par veckor sedan. Jag blev uppbokad till två nya tider. Ena gången fick jag prata med en psykolog om stress men det var ingenting med mitt psyke som han var oroad för. Den andra gången skulle jag ta prover, bara det att jag blev bokad en fredageftermiddag. Jag stressade dit och lämnade ett jobb i kaus bara för att få höra att labbet är stängt och att de inte kunde göra mer än att titta i halsen och öronen och ställa frågor. Men vafaaan. Jag blev hänvisad att komma tillbaka på drop-in veckan efter. Vilket jag också gjorde för... tadaaa jag fick feber och stannade hemma från jobbet.

Jag gick dit, lämnade blod och urinprov. Åkte hem och väntade mig att det inte skulle visa något. I fredags fick jag svar på proverna... det har varit något som gör att jag blir sjuk!

Tydligen har jag haft en infektion med två olika virus. Det står vilka virus men inte vad för infektion. Sen står det att "dessa kan ge långdragen återkommande feber. Infektionerna nu utläkta."

Jaha... detta gjorde mig inte precis klokare. Jag ringde vårdcentralen på en gång och sköterskan jag pratade med sa att det var konstigt formulerat. Bara en virusläkare (eller vad hon sa, någon som är väldigt insatt i ämnet iaf) kunde veta vad detta innebar... 

Med hjälp av vårdguiden kunde vi komma fram till att båda mina virus visade på att den infektionen jag haft kunde vara körtelfeber. 

Körtelfeber. 

Jag blev smått fundersam för läkaren jag pratade med i augusti sa ju att jag inbillade mig. Men körtelfeber kan vara allvarligt! 

Jag frågade om jag kunde få ett till brev av läkaren där hon berättade mer om min infektion och vad fasen det första brevet menade. Jag var såklart trevlig för då var jag bara glad att jag kunde sätta fingret på något som gjort mig dålig. Men nu är jag bara sur. 

Det är inte helt säkert att det är körtelfeber jag har haft. Men det verkar mest troligt. Men om det är så, fatta hur det kändes att be om hjälp hos vården och bli hemskickad med "Du inbillar dig bara." 

Åh jag är så förbannad! Vad det än är för infektion jag har haft så HAR jag varit sjuk och jag kommer säkert att få feber fler gånger. 

Är det körtelfeber jag har haft så var jag själv tvungen att gång på gång gå tillbaka och tjata för att få hjälp! Sen augusti har jag varit sjuk och först nu får jag svar på att det inte bara är inbillning eller som alla läkare hittils har sagt "jobbet." För jobbar man på en förskola är det inte konstigt att man får feber minst en gång i månaden.. eller hur? 

I 10 månader har jag varit sjuk, trött, misstrodd, förtvivlad och less på det här som visade sig vara en infektion med 2 virus! 

10 jävla månader. 

 

Nu väntar jag med spänning på nästa brev för att en gång för alla, svart på vitt, få veta vad det är som sänkt mig under nästan ett års tid.