Jag fyllde år

Jag vill börja med att tacka er alla som gav er tid till mig med kommentarer och gillningar på mitt förra blogginlägg! Jag blir superglad av allt fint ni läser. Tusen tack. 


Förra veckan, nästan exakt en vecka sedan, fyllde jag år! Yaay. 
Jag blir i år 23 år gammal. Jag fick feber dagen innan men gav mig fan på att jag skulle upp och gå till jobbet. Jag har hand om inskolningen för de nya barnen som kommer och därför passade det inte att ligga hemma och vara sjuk! Men när jag tempade mig själv på morgonen och såg att febern stigit istället för att sjunka, som jag hoppats, så var det bara att inse att jag inte kunde gå. Dels för min egen del men också för alla andras del. Under dagen tog jag även beslutet att vara hemma under fredagen med. Nu i efterhand vet jag att jag hade orkat gå med den febern jag hade men jag tror att resten av folket hellre hade mig hemma ;) 
Så min födelsedag spenderade jag i soffan med film och te. 

Mamma ringde tillsammans med en stor del av mina syskon och tillsammans sjöng de så fint för sin äldsta syster <3 Vi pratade en stund på FaceTime och syskonen som var hemma grattade mig. Underbart. 

Jag fick flera grattishälsningar från mina vänner och en del av er på min instagram. Det gjorde hela min dag! Tack så mycket. 
På fredagen hade jag bokat bord åt mig och mina vänner. Några var oroliga för att jag inte skulle orka men jag röjde runt hela dagen och höll febern borta med tabletter och orkade visst ;) 
Jag var lite svettig men annars mådde jag bra. 
Vi träffades på Texas och fick fin service hela kvällen. Min syrra jobbar där så personalen hade koll på vem jag var och varför vi var där. Vi åt gott, öppnade presenter och drack vin. Till efterrätt fick jag en brownie med eld i, ett grattis från Texas. 

Efter maten tog vi en snabb runda till Shotluckan innan vi drog hem till oss. 

Det var andra gånger för mig på shotluckan men det måste absolut bli fler gånger. 
Att bli serverad sin shot i en spruta är ju en upplevelse ;) 

Hemma hos oss spelade vi ett konstigt spel vi fick i julklapp och pratade en massa. Vi skrattade och skämtade med varandra. Klockan blev mer än vi trodde och jag och Simon kom inte i säng fören närmare 4.30 på morgonen. 

Hade jag ett bra firande? Ja! 
Det blev mer firande under helgen med det tar jag en annan gång. Jag är fortfarande dunderförkyld sen förra veckan och behöver mycket sömn. Nu är klockan mycket och jag behöver vila ;) 

-10 kilo

Jag vet att jag har gått ner i vikt. Det ser jag på de digitala siffrorna på vågen. Men om jag inte hade sett det på vågen, så hade jag sett det på mina kläder. Byxor som var så tajta att jag dog om jag hade på mig dem blev plötsligt så stora att jag behövde bälte för att inte tappa dem. Mina bh-ar har blivit för stora, jag ser på mig själv i kläder och tänker att jag visst kan ha den där tighta tröjan, för magen är inte lika stor som den var förr :) 
Efter ett upphåll under sommaren på jobbet kom jag tillbaka och alla mina kollegor påpekade att jag blivit smalare. Även mina vänner och mina familjemedlemar som jag träffade lite oftare sa ofta att jag blivit smalare. 
Ja, jag vill påstå att jag har lyckats i min viktnedgång! 
Jag har nu gått ner lite mer än 10 kilo. Jag vill gå ner 10 till. Det är mitt mål. Jag har att ta av men inser jag att min kropp inte klarar att gå ner mer kommer jag vara nöjd med den vikt jag stannar på. För mig spelar det ingen större roll vilken vikt jag stannar på, för mig spelar det roll att jag själv tycker att jag ser snygg ut. Tidigare har jag hatat mig själv på foton. Nu ser jag på mig själv med helt nya ögon. Men ändå är jag inte helt nöjd. Jag har en lång bit kvar. 
Jag är så tacksam för min kille som startade vår LCHF-diet i våras. Om han inte pushat mig hade jag nog aldrig ens börjat gå ner i vikt. Han läste på om vad vi skulle äta och vad vi absolut skulle hålla oss borta från. Han var stenhård och sa nej till varenda produkt som inte tillhörde LCHF. Vi rensade hela kylen och skafferiet och ersatte det med nytt, för att inte frestas. Det enda söta jag åt på flera månader var 85 % mörk choklad. 
Simon var så underbar, även om han inte tyckte att han behövde gå ner i vikt så åt han LCHF med mig. Som sagt, hade han inte hjälp mig med detta hade jag aldrig klarat det själv. 
Nu lever jag LCHF så långt jag kan. Jag kan äta ute eller bli bjuden hemma hos någon utan att det påverkar min viktnedgång enormt. Självklart skulle det gå fortare om jag sattsade till hundra. Men det är svårt när jag inte tar med mig egen lunch till jobbet. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med mat alla dagar för att jag ska kunna avstå från potatisen och riset. Däremot sitter tänket kvar och istället för att ta 3-4 potatisar som jag gjorde förr, så tar jag 1 och äter så mycket grönsaker och kött jag kan utan att svälta de stackars förskolebarnen ;) 
Jag äter inte längre lika mycket som jag gjorde förr. Jag älskar mat, har alltid gjort och kommer alltid att göra. Förr åt jag tills jag var så äckligt mätt att jag inte orkade en bit till. Mitt psyke övertalade mig att det var så man skulle känna, annars hade man inte ätit färdigt... Nu äter jag tills jag är nöjd. Ibland mer, ibland mindre. 
Träningen är oförändrar. Jag tränar fortfarande ett par gånger i veckan, som mest. Jag behövde inte träna mer för att förlora kilon. 
 
Jag satt och letade efter bra bilder som jag kunde gämföra mig själv med, tyvärr är jag mer bakom kameran än framför. Men jag skrapade ihop ett par bilder som ganska bra visar skillnaden på mig själv. 
 
Vänster och mitten är nyår 2014. Höger är nyår 2016. Samma klänning, samma strumpbyxor. 
 
 
 
 
Vänster är januari 2016... höger, nyår 2016. 
 
Jag är jävligt självkritisk och ser såklart inte så bra att det är stora skillnader. Men även jag måste medge att det är nån skillnad :) 
 
Tyvärr har jag inte bättre bilder på mig själv från innan jag började gå ner i vikt, alltså när jag vägde som mest. Inte så konstigt, man är inte gärna med på bild... 
Men det har hänt något. Jag är grymt stolt över mig själv och mår mycket bättre. Kilorna fortsätter att rasa och jag känner mig starkare och snyggare än på länge! 
 
Jag lovar mig själv här och nu att aldrig tappa kontrollen över min egen kropp igen.
 

Nyårsafton

Jag har varit ledig i lite mer än en vecka nu och jag kan säga er att jag utnyttjar det till max! Förra veckan spenderade jag mesta av min tid tillsammans med mina vänner. Jag hade inte en enda slödag hemma. Sen kom nyår och resten av min lediga tid hade jag tänkt att vara just det, ledig. Dessa två dagar har spenderats framför datorn och i sängen. Fasen så skönt det är att sova utan att behöva ställa klockan! Det var bra länge sedan jag gjorde det.  
 
Men nu skulle jag berätta om mitt nyår. 
Som tidigare år åkte jag och Simon hem till vår kompis för att fira. Hans föräldrar brukar vara borta över nyår och då får vi låna deras hus för middag och storfirande. Jag har fått fördelen att vara tillsammans med min bästakompis, pojkväns, kompis. Alltså är min bästis tillsammans med en kille som gick i samma klass som min kille, och de två är bra kompisar! Jag vill inte säga bästis för jag tror inte killar värderar varandra  så högt ;) 
Med det menar jag att vid alla stora högtider får jag fira det tillsammans med mina bästa kompisar och min kille! Då vi alla är superbra vänner! Ja det känns fantastiskt! 
Iår var vi färre än tidigare år. Vi var 11 stycken tror jag. Det är en stor siffra och jag känner mig hedrar som får kalla varenda en för min vän :) 
 
Etta och Filip, våra värdar, hade fixat fint med bord och mat. Trerätters med vin, inte dåligt ;) 
 
 
 
Innan middagen började presenterade Etta och Filip leken som  skulle pågå till tolvslaget, killer ;) 
Leken där alla får en varsin lapp där det  står en persons namn, en plats och ett föremål. Personens namn, någon närvarande. En plats, som källaren eller köket eller toaletten. Föremålet kan vara vad som helst, en sked, en kapsyl eller en kudde. Sen gäller det att få den här personen man blivit tilldelad den platsen på lappen och "döda" den personen genom att hålla föremålet i handen och på något sätt röra personen under tiden som den befinner sig på den platsen. När personen är död går den dödas lapp över till mördaren. Riktigt kul faktiskt! Roligare än förra gången vi körde när jag dog redan första timmen... Den här gången vann jag med hela 5 dödade personer, moahah! 
Självklart får man ta hjälp av varandra och lura folk på vilket sätt man anser lämpligt. 
Vinsten var en liten champangeflaska som vi poppade på tolvslaget. Perfekt då jag och Simon inte tagit med någon egen! 
 
Vi brukar inte smälla raketer. Vi anser oss inte stabila nog för att hantera sånt, istället tänder vi tomtebloss! ;)
 
 
Andras raketer duger bra. 
 
Den obligatoriska nyårskyssen <3
 
 
Det nya året började vi med en lång natt med massa skratt och skämt.
 
Alltid när vi ses har vi så otroligt roligt!  Vi ses inte ofta men när vi väl gör det, jäklar vad jag skrattar mycket! Det är ett gäng fantastiska människor jag har omkring mig. 
Alla förutom en spenderade natten och dagen efter åt vi pizza ihop. Vi röjde lite och åkte sedan hem vid 15 tiden. Nästan ett dygn senare ;) 

Tack för ett fantastiskt slut på året, och en väldigt mysig början <3 
Etta och Filip ska ha en stor eloge för hela kvällen. Bra jobbat!
 
 
Gott nytt år!