Janelle Wetterholm

Det var den 7 december för 6 år sedan som vi bestämde oss för att det skulle bli vi två. Vi hade bara känt varandra i ett par veckor men den där första kyssen talade för sig själv. Vi ville vara med varandra och aldrig släppa taget. Det har nu gått 6 år och vi älskar varandra mer för varje år. Tänkt att vi nu har barn ihop. Så jäkla häftigt!

Jag har nog aldrig berättat egentligen hur jag och Simon träffades, inte ens när vi träffades skrev jag om det här i bloggen. Simon bara dök upp och stannade, haha. 

Det kan ju ha att göra med att det faktiskt inte är speciellt spännande. Jag var i en slags gråzon i mitt "kärleksliv" som  tonåring och hade precis blivit dumpad och hade en massa krångel med det och hade äntligen bestämt mig för att skita i alla killar. Killar var inte intressant och jag brydde mig inte om att träffa någon. Man kanske inte kan tro det men jag tyckte att jag var mycket bestämd om den saken ;)
Det var en fredagskväll och jag gick hemma i myskläder och hade precis startat datorn och bestämt mig för att sitta framför den hela kvällen när min kompis smsar och frågar om jag ska med till en födelsedagsfest utanför stan. Jag kände personen i fråga vagt och var så jäkla otaggad. Jag sa nej men min kompis gav sig inte. Hon tyckte att jag skulle komma ut och ha roligt och efter lite tjat slängde jag på mig kläder och sprang till bussen. (Tänk om jag hade stannat hemma!)

Festen var faktiskt kul och jag hade trevligt med mina kompisar. Jag pratade med nya personer och var glad för att jag följde med ut. Så plötsligt står han där i rummet. Lång, snygg och med ett charmigt leende. Det är första gången jag ser honom och jag minns det så väl än idag. Jag som bestämt mig för att inte intressera mig av killar försöker att inte titta så mycket åt hans håll. Lyckligtvis för mig så har han sett mig och kastar sig ner i soffan bredvid mig så fort platsen blir ledig. Vi börjar prata och inser snabbt att vi tycker om samma saker och att vi tycker den andre är rolig. På vägen hem frågar Simon om mitt nummer och smsar bara en stund senare. Vi smsar varje dag, hela dagarna i flera veckor och ses för andra gången den 7 december hos en av mina tjejkompisar som firar sin födelsedag. Jag hade inte tänkt att bjuda honom eftersom att han inte kände någon annan men tjejerna ville att jag skulle göra det. Det var den kvällen vi kysstes för första gången och det är sen den kvällen som vi varit ett par. Efter den kvällen sågs vi mer eller mindre jämt, sov över så ofta vi kunde och pratade hela tiden med varandra.

Sen den dagen har vi varit oskiljaktiga. Vi har stått bredvid varandra när den andre har haft det tufft. Vi har skrattat så vi gråter och gråtit tills vi skrattar. Vi har peppat och pushat varandra och alltid sett till den andres bästa. Han är min bästa kompis som jag aldrig tröttnar på. Nu när vi blivit föräldrar har vi bara stärkts som team och vi båda kan säga vad vi tycker om saker och har stor respekt för varandras känslor. Det finns inget poängsystem med blöjor eller matningar. Det spelar ingen roll vilken tid vi la oss och hur många timmar vi har sovit. Vi hjälper varandra, ber om hjälp och vi läser av varandra bra. Självklart har vi dippar i förhållandet då vi inte kommunicerar så bra men när vi väl sätter oss ner och pratar stärker det oss som team. Det låter så glorifierat när jag skriver det i text men det är såhär jag ser på vårt förhållande. I mina ögon är det perfekt och jag vill inte ändra på något (förutom fler barn då <3).

Bilder från vårt första år tillsammans, 2012-2013

 

Vi firade dagen tillsammans ordentligt med frukostbuffé på ett hotell i stan i Uppsala. Simon hade fått det i present av sin bror så då tyckte vi att det passade bra att ta det då. Buffén var supergod och det fanns massor att välja på. Jag tycker frukost är ganska tråkigt, om det inte är buffé. Då älskar jag det!

 

 

Det var så himla mysigt att ta med sig Jack i barnvagnen <3

 

Senare på eftermiddagen lämnade vi Jack hos mina syskon som skulle passa honom medan vi åkte till Gränbys nyöppnade bio, Nordisk Film med 4DX salonger! Vi vill gärna prova 4DX men den här gången blev det gamla hederliga 2D ;) Salongerna är ordentligt stora med lyxiga breda stolar som man kan fälla ut till nästan helt liggande. Så lyxigt att vi nog aldrig går tillbaka till "vanliga" salonger igen, hehe. 

 

 

Vi övervägde efter bion om vi skulle åka och hämta Jack men bestämde oss ändå  för att äta middag på Gränby innan vi avslutade vår dejt. Men oj så man saknade honom. Hela bilresan bort från mamma pratade vi bara om hur konstigt det var att inte ha Jack med sig. Det var första gången som jag och Simon gjort någonting tillsammans utan Jack sen han kom. 

Jack hade såklart haft det superbra med sina mostrar så han reagerade knappt på att vi kom och hämtade honom. Någon slags reaktion får vi väl vänta med i ett par månader till ;) 

Vi hade hur som helst en riktigt trevlig dag. Tack älskade Simon för att jag får vara din och för att du är min. ❤