Konfirmation

Åh jag kommer ihåg när jag konfirmerade mig. Det är ett utav det roligaste jag har gjort i hela mitt liv. Gruppen jag hade var ett gäng glada och sköna typer och vi kom bra överrens allihopa. Ingen var utanför, dryg eller kaxig. Vi sågs en gång i veckan och hade kul samtidigt som vi lärde oss om allt som hör till när man konfirmerar sig. Jag gjorde det ju inte nödvändigtvis för att jag är kristen och troende men jag är döpt och det var flera utav mina vänner som skulle konfirmera sig så jag tänkte; varför inte? Och jag har inte ångrat det en enda gång. 
 
Hittills har alla mina syskon konfirmerat sig och jag tror att vi alla delar liknande glada minnen från vår konfatid. Novalie är den första som konfirmerade sig i en annan församling och hon var nöjd med sin tid med. Hon tyckte till och med att det var lite jobbigt att det tog slut. Jag känner igen mig så väl! 
 
Så i lördags var det alltså dags. Jag skulle träffa min familj vid kyrkan och hade planerat min tid så jag skulle komma ungefär en halvtimme tidigare. Men jag har helt klart fortfarande inte vant mig vid den extra tid det tar  för mig att göra någonting nu för tiden för jag kom in i kyrkan fem minuter innan det började...! Blev så paff när jag satte mig i bilen och befarade att jag kanske till och med skulle komma för sent. Tur att mamma och gänget var där i tid så jag kunde bara glida ner i kyrkbänken bredvid dem ganska långt fram. 
 
Gudstjänsten började och vi sjöng  psalmer och såg på konfirmandernas lilla pjäs om frälsarkransen. Sen blev de välsignade och sen var det klart. Det tog ungefär 1 1/2 timme allt som allt. 

Patricia, Corrinda, Lovelia, Trixie, Novalie, Jordan, Jamie, jag. 
 
 
Så synd att Robban inte var med, annars var vi hela syskonskaran. Alltid lika kul att ta syskonbilder. Det ser så mäktigt ut! 
 
När vi var klara och Novalie hade sagt hejdå till ledare och kompisar så åkte vi hem till mamma. Jag hämtade Simon på vägen. Han hade jobbat natt och behövde sova lite mer än två timmar så vi bestämde att han kunde vara med bara på lunchen och fikat hemma hos mamma, så kunde han sova fram till att jag hämtade honom. 
 
Hemma hos mamma bjöds det på en härlig sallad som mormor fixat och en oreo-cheescake som moster Petra fixat samt en blåbärskaka. Oj vad mätt man blev! 
Novalie öppnade även sina presenter. 
 
 
Det blev en härlig dag och jag tror att Novalie är väldigt nöjd med sin konfirmation. Det blir ju lite blandade känslor som sagt när man säger hejdå till personer man hängt mycket med men förhoppningsvis blir det en dag hon kan se tillbaka på och glädjas åt! 
 
Grattis till konfirmationen!
fika - konfirmation - kyrka - syskon
Anonym

Ni är så fina ni syskon och otroligt stakt jobbat av er mamma att ha roddat familjen när pappan i huset bara försvann som en vind.
Lycka till dig när bebisen vill komma till världen/MH Österlen

Victoria Estelle

Så fint <3

Sandra

Åh skulle inte du kunna skriva namnen på syskonen, för jag försöker komma ihåg vem som är vem men nä det är omöjligt att se vem som är vem när ni vuxit så mkt sen sist ni var med i Familjen annorlunda :D

Svar: Haha ja jag kan verkligen förstå det! Jag lägger in namnen under en av bilderna i inlägget så kan du gå tillbaka och titta :D
Janelle

Anonym

Shit så snygg Corrinda är!